Verktyg för långsamt byggande

I det här arbetet utforskade vi hur man kan utveckla platser i svår terräng genom att kombinera traditionella byggtekniker med digitala verktyg – inte för att generera form, utan för att förstå platsens beteende.

Platsen var ovanligt brokig: sprucket berg, stora höjdskillnader och mark som inte gick att avläsa genom vanliga ritningar. Höjdkurvor och situationsplaner tog bort de små nivåförändringar — ibland bara 20–30 cm — som faktiskt styr hur man kan gå, bygga och förstärka.

För att arbeta mer platsnära testade vi photogrammetri i liten skala. Modellerna blev fragmentariska, men gav ändå ett viktigt skifte: landskapet uppfattades inte längre som en karta, utan som en kropp med egen logik. Den fragmenterade modellen blev ett sätt att läsa terrängen snarare än att representera den perfekt.

Genom att skissa direkt i 3D-underlaget kunde vi pröva idéer för hur dammluckan, vattenfallet och den smala kanten längs ån skulle kunna utvecklas – som t.ex. en liten fisktrappa, stärkt kantzon eller en enkel plats för bad och eldning. Det blev tydligt att platsen krävde långsamhet och sekvenser snarare än färdig form.

För att testa detta utvecklade vi ett litet verktyg i Grasshopper. Utgångspunkten var traditionella tekniker – som kallmurade stenmurar – där varje element anpassas efter terrängens oregelbundenheter. Målet var inte att automatisera konstruktion, utan att översätta den hantverksmässiga logiken: rytm, passning, tolerans och motstånd.

Resultatet blev ingen färdig modell, men det gav en klarare förståelse för vilken typ av digitala verktyg som faktiskt stödjer ett småskaligt, platsbundet byggande. Verktyget måste lyssna på markens beteende, inte tvinga fram form. Det behöver bygga på regler, sekvenser och lokala avvikelser – samma principer som styr verkligt hantverk.

Det här nedslaget blev därför mindre en design och mer en metodreflektion. Det visar ett möjligt spår för en arkitektroll som både analyserar, testar, bygger och utvecklar verktyg i fält – inte för att producera snabba renderingar, utan för att förstå hur små, genomförbara ingrepp kan växa fram i takt med platsen.